Elpriset och energibesparing blev de främsta nationella samtalsämnena i vintras. Men varför steg priserna, vilken typ av elavtal lönar det sig att välja och hur löser man energikrisen?
Energipriserna nådde stundtals toppnivåer i vintras, och det dyrare elpriset kändes smärtsamt i både privatpersoners och företags plånböcker. Varför blev elen så dyr?
– Elpriset steg till en mycket hög nivå, och huvudorsaken till detta är Rysslands anfallskrig mot Ukraina, säger Turku Energias VD Timo Honkanen.
När förmånlig el inte längre importeras från Ryssland måste finländarnas elbehov tillgodoses på annat sätt.
Honkanen förklarar att elens marknadspris bildas varje dag på elbörsen. Priset påverkas av hur mycket el som förbrukas. Det dagliga elbehovet täcks först av kostnadseffektiva energiformer som vattenkraft, vindkraft och kärnkraft, men när deras kapacitet är utnyttjad går man över till dyrare produktionsformer som använder förbränningsteknik. Därför blir elen dyrare ju mer den används. Till exempel under sträng kyla är elpriset som högst.
Strömavbrott är möjliga om elförbrukningen överstiger utbudet.
– Om elen tar slut måste man rotera strömavbrott, annars kollapsar hela elnätet, förklarar Honkanen.
– För privatpersoner är detta något nytt, men energibolagen är förberedda på olika undantagssituationer, så för oss är detta inget nytt. Vi genomför normalt ett par krisövningar om året, och i fjol utfördes flera stora övningar i samarbete med till exempel räddningsväsendet. Beredskapen för undantagssituationer finns alltså, säger Honkanen.
Vilket elavtal lönar det sig då att ingå – är ett tidsbundet avtal säkrast, eller borde man prova börsel? Hur vet man överhuvudtaget vilken typ av el man bör köpa?
– Det går inte att veta. Det är först i efterhand man ser vad som var lönsamt, säger Honkanen.
– Börsel är inte på något sätt ett dåligt alternativ, särskilt om en stor grupp människor använder det, eftersom man då förbrukar mindre el när den är dyr och mer när den är billig.
Företag har liknande avtal som privatpersoner, men deras tidsbundna avtal kan vara längre än konsumenternas. Därför drivs en del företag fortfarande med billigare el. Det kan vara svårare för företag att spela på börsel på samma sätt som konsumenter, men de kan ha tillgång till avtal om efterfrågeflexibilitet. Med hjälp av dessa kan företagen avbryta elanvändningen i exempelvis några timmar när elen är dyr.
”Energiförbrukningen i världen växer exponentiellt.” Timo Honkanen, verkställande direktör för Turku Energia.
– Vi har fått frågan varför vi inte kan erbjuda ett pristak för el. Det är tyvärr inte möjligt, eftersom vi som företag själva är beroende av börsel. Omkring 30–50 procent av den el vi säljer är egen produktion, resten köper vi in. Om vi sätter ett pristak som ligger under det pris vi själva köper elen för, hamnar vi snabbt själva i problem.
Energiförbrukningen i världen växer för närvarande exponentiellt, så elbehovet kommer inte att minska. Hur tar vi oss alltså vidare från energikrisen?
– Det snabbaste sättet i en akut kris är att var och en ser över sin egen elförbrukning och försöker begränsa den: till exempel genom att alltid släcka lamporna när man går och bara ta en snabb dusch. Åboborna har redan sparat el avsevärt, då förbrukningskurvan för årets början har legat cirka 16 procent lägre än vid samma tid förra året, trots att temperaturen är ungefär densamma.
– På längre sikt löser man frågan genom att öka elproduktionen med metoder som är kostnadseffektiva. Vattenkraft kan i princip inte byggas ut mer i Finland, men vindkraft kan det. Många nya vindkraftsparker är på väg till Finland, och vi på Turku Energia är med i ett projekt genom vilket vår vindkraftskapacitet kommer att fördubblas.
Honkanen berättar att Turku Energias mål är att vara koldioxidneutrala år 2029. Företaget har under de senaste 20 åren gjort betydande investeringar och satsat på förnybar energi. Turku Energia äger bland annat en andel i ett vattenkraftverk i Norge och är med och bygger vindkraftsparker i Finland.
– Ibland frågar man varför vi inte bygger vind- eller vattenkraftverk i Åboregionen. Sådana investeringar måste göras där förutsättningarna för kraftverken är bäst. Deras avkastning kommer sedan Åboborna till del.
Turku Energia och Turun Seudun Energiantuotanto har också mycket energiproduktion i Åbo, bland annat Oriketos biolantverk, Artukais ångvärmeverk och värmepumpar i Kakola.
Turku Energia
Bransch: energi
Grundat: 1998
Anställda: 330
Omsättning: 260 M€ (2021)