Är ett bra utseende till nytta vid rekrytering eller karriärutveckling, och vilka föreställningar kopplas till olika yrken? Och varför kan en man sannolikt bara dra nytta av ett bra utseende – det berättade professor Outi Sarpila på Joki Forum.
Kvinnor lägger i genomsnitt betydligt mer tid och pengar på sitt utseende än män. Ändå finns det inga garantier för att investeringen lönar sig. Ett bra utseende kan nämligen vara en fördel för en kvinna i livet, men också en nackdel.
Eftersom män lägger mindre tid och pengar på sitt utseende än kvinnor, är investeringen alltid mer kostnadseffektiv för dem. Ett bra utseende bromsar nämligen inte mäns framgång eller karriär.
Så sammanfattar det professor i sociologi vid Åbo universitet Outi Sarpila, som talade om utseendesamhället på Joki Forum våren 2024. Sarpila har lett en forskargrupp som bland annat skrivit verket Ulkonäköyhteiskunta – Ulkoinen olemus pääomana 2000-luvun Suomessa.
När vi talar om utseende, talar vi inte bara om ansikten och deras attraktivitet. Utseendet innefattar i högsta grad också kroppen samt dess form och storlek, såsom längd och vikt. Dessutom påverkas utseendet av hår, skägg, kläder och stil.
Ett bra utseende har generellt sett ansetts vara något som gynnar en person i arbetslivet och underlättar karriärutveckling. Är det verkligen så – och är effekten densamma för både män och kvinnor? Sarpilas forskning utmanade denna idé, och resultaten var överraskande. Enligt dem kan ett bra utseende vara en nackdel för kvinnor i arbetslivet. För män finns inte motsvarande fenomen.
– Man skulle kunna säga att utseendet är en osäker resurs för en kvinna i arbetslivet. Det allmänna synsättet att man i arbetslivet måste vara den ”bästa versionen av sig själv” kan vara skadligt för kvinnor. Det är nämligen inte nödvändigtvis det som arbetslivet söker, säger Sarpila.
Ett bra utseende kan vara en nackdel för en kvinna redan i ansökningsskedet om fotot i hennes ansökan är snyggt. Då kan en stereotyp väckas om att en vacker kvinna inte kan vara smart. Även stil kan orsaka problem. En snygg kvinna som klär sig på ett visst sätt kan uppfattas som för sexig för uppgiften – å andra sidan kan en välvårdad stil upplevas som för formell för en viss position.
”Utseendet är en osäker resurs för kvinnor i arbetslivet.” Outi Sarpila
– Enligt forskning söker man till en arbetsplats, åtminstone undermedvetet, en person som passar organisationens stil och företagets varumärke. Om sökandens stil är annorlunda, kan slutsatsen bli att ”hen passar inte oss”.
Processen kan också vara omedveten, eftersom rekryterare lätt kan säga att de fattat besluten endast baserat på sökandens meriter och så kallade hårda färdigheter. Utseendet diskuteras inte nödvändigtvis eftersom det inte betraktas som en relevant sak – inte ens när det påverkar i bakgrunden.
Sarpila utmanar oss att uppmärksamma sådana attityder.
– Vi kan inte tvätta händerna och säga att det inte går att göra något åt saken. Varje rekryterare är en makthavare. Jag utmanar därför alla att tänka på vad man själv kan göra för att inte förstärka ojämlikhet i sådana situationer. Enligt forskning producerar och reproducerar även kollegor organisationens utseendekultur och vakar liksom över varandras utseende. Risken är att man skapar en utseendekultur där det inte finns tillräckligt med utrymme för olika utseenden och utseendemässiga självuttryck.
Vilket utseende förväntas av en representant för ett visst yrke, till exempel en forskare, lärare eller sjukskötare? Det undersöker Sarpila just nu i ett projekt finansierat av Finlands Akademi. Målet är att utreda om vi har delade uppfattningar om så kallat yrkesenligt utseende, samt vilka sociala och ekonomiska konsekvenser yrkesenlighet och yrkesoenlighet har.
Frågan undersöks genom bilder av människor som representerar olika yrken samt genom olika experimentupplägg. Som en del av forskningen jämfördes porträtt från kommunalvalet 2017. Jämförelsen undersökte hur kön, samhällsklass och utseende korrelerar med varandra.
Forskningen visade att om en person tydligt tillhörde övre medelklassen och hade en hög yrkesstatus, var det lika fördelaktigt för både män och kvinnor att se ut som en representant för sitt yrke. Om kandidaten däremot tydligt tillhörde arbetarklassen men var man, innebar ett arbetarklassutseende ingen nackdel för honom. För en kvinna var det däremot en tydlig nackdel, och det syntes i antalet röster.
– Politik är ett traditionellt manligt område, så traditionell arbetarklassmaskulinitet passar väl in i arbetarpartier. Kvinnor är däremot fortfarande nya på det fältet. Dessutom vet man från internationella studier att en feminin habitus som uppfattas som arbetarklass är särskilt föraktad av medelklassen och de högre klasserna.
Denna forskning lyfte fram samma slutsats som ständigt återkommer: män får en dubbel eller till och med trippel status av sitt utseende.
– Hur man än mäter saken ger utseendet sannolikt mest nytta för män som redan har det förspänt. För det första har de statusen som kommer med maskulinitet, framgången som kommer med ett bra yrke och dessutom ett bra utseende. För en man är ett bra och kulturellt korrekt utseende alltså i grunden mer sannolikt till nytta än ett motsvarande utseende är för kvinnor.
Sarpila säger att slutsatsen visar att värderingen av utseende i samhället inte bara fördjupar ojämlikheten mellan könen utan också göder ojämlikhet bland män.
– Det uppstår en ny form av utanförskap och erfarenheter av exkludering när man inte upplever att ens utseende räcker till på den nuvarande arbets- eller dejtingmarknaden. Ett extremt exempel på detta är de kvinnohatiska incel-communities som finns på nätet.